Dn hade en artikel idag som gav mig tårar i ögonen. Spanska inbördeskriget är ett så jävla tydligt exempel på hur högern mobiliserar sig och vad de är beredda att göra för att kväva en socialistisk rörelse. Annars var det en äldre artikel om Farc var lite roligare. DN trots sin genomborlighet lyckas en del roliga utrikesreportage (kan även rekommendera kulturdelen) smita igenom. Även om den här artiklen kanske inte var jätteidealiserande om FARC, så var den inte en total katastrof som man kan vänta sig av svensk borgarmedia. Tidigare har DN publicerat romantiserande artiklar om FARC om jämnställd gerilla som springer runt i den vackra regnskogen och slåss för de svaga. Nu håller jag väl kanske inte med helt i den bilden. FARC har blivit lite av ett företag, där bevarandet av inkomstkällor är viktiga och gerillamedlemmarna inte slåss idellt för revolutionen utan erhåller en helt OK lön i colombianska ögon mätt. Men FARC har tillskillnad från många andra befrielserörelser behållt sin marxist-leninistiska ideologi, även om den kanske inte är lika stark som på 70-talet.
FARC har också ett rykte av sig att använda rätt “smutsiga”metoder. Lite förvånand läste jag en artikel i Kolla, som annars brukar tycka om att provocera, för ett tag sedan där de stämmer in i finvänsterns kritik och molariserande över FARCs arbetsmetoder. Att sälja koks till amerikanska överklassen och kidnappa den inhemska överklassens barn och begära lösensummor tycker jag är helt klockrent.
Slutligen vill jag romantisera lite… FARC lever i regnskogen, de är (typ) 50-50 pojkar flickor, de bildades som kommunistiska självförsvarsgrupper, är fortfarande ideologiska, slåss mot svinig millitär och paramilitärer + högerregeringen understödd av USA, de var/är bättre tränade och utrustade än colombias egna millitär (efter USA:s massiva ekonomiska stöd är de väl knappast bättre utrustade längre…).
Fortsätter letandet efter Guerilla girl, tycker folkets bio borde visa igen!
