Tankar och händelser i vardagen

http://kampatillsammans.wordpress.com/2008/01/06/att-steka-hamburgare/

Lönearbete är alltid exploatering. Självklart är arbetsförhållandena mycket bättre för svensk hamburgerarbetare än för exempelvis barnarbetarna i Kina eller Indien. Problemet är dock att vi lever i en värld, där levnadsförhållandena och utsugningen av arbetarna i Sverige och Indien hänger ihop. Vill man åstadkomma en radikal förändring måste man angripa det som kapitalet grundar sig på: lönearbetet. Det centrala för kapitalet är att sätta människor i arbete för att på sätt få dem att skapa värde. Arbetet avskiljs från människan och vi tvingas sälja vår arbetskraft för att kunna överleva. Vår aktivitet blir kidnappad av ekonomin, den vänds mot oss och den separeras från oss. Detta gör att vi tappar tron på att det faktiskt är vi människor som genom våra relationer till varandra, genom vårt eget handlande, skapar världen som den ser ut. Den utbredda känslan av att människor inte kan förändra världen kommer just här ifrån. Känslan av meningslöshet och tristess kan även de härledas från att vår aktivitet har blivit separerad från oss och vänd oss emot oss som en främmande kraft. Marx tankar om att människan realiserar sig genom arbetet har blivit så främmande att den tillhör en annan värld!

Att kommunismen döljer sitt ansikte bakom dessa kamper är något som de aldrig ens skulle kunna drömma om. För dem är kommunismen ett ekonomiskt system som man bygger. Inte en rörelse som föds ur skötet från det gamla samhället.

Man kan se restaurangen som ett kapital i miniatyr. Konflikten i kapitalismen handlar om mer grundläggande saker än skillnaden mellan de som äger och de som inte äger, eller mellan rika och fattiga. Självklart finns det konflikter mellan rika och fattiga, men det är inte kapitalisterna som styr kapitalet utan det är kapitalet som styr kapitalisterna. Klasskampen är inte ett Robin Hood-projekt och proletariatet är inte blott ”de fattiga”. Att säga att kampen handlar mellan ”rika och fattiga” kan tyvärr dölja den grundläggande motsättningen, nämligen det pågående generella motståndet mot lönearbetet och pekar på att problemet kapitalism löser sig när vi blivit av med de ”rika”.

Att han ägde restaurangen och tjänade mer pengar än oss skapade förstås en konflikt mellan honom och oss, men om exempelvis staten tagit över restaurangen eller till och med om vi själva börjat förvalta restaurangen exempelvis som ett kooperativ, så skulle vi fortfarande lyda under värdets tyranni och därför bli tvingade att följa ekonomins och marknadens lagar. Vilket i sin tur skulle göra att de flesta av de problemen som fanns när restaurangen var privatägd skulle finns kvar.

Vänsterns program handlar främst om HUR arbetarna skall förvalta produktionen, socialdemokrater och leninister vill ha statligt ägande medan frihetliga och rådssocialisterna vill att den skall förvaltas av arbetarna själva och båda vill försöka fördela profiten rättvist. Kommunismen handlar självklart om självbestämmande men är främst inriktad på VAD som skall och kan bestämmas. Därför innebär kommunismen förintandet av värdelagen och upphävandet av ekonomin som en separat del av livet. Den skapar en produktion av och för bruksvärden, inte bytesvärden. Det här är en värld utan pengar och profit.